Det försiktiga och hämmade beteendet hos blyga människor skall inte förväxlas med introversion. Introverta människor föredrar sysslor på egen hand framför sociala sådana. De söker inte sällskapslivets stimulans lika ofta som extroverta människor. De skiljer sig från personer med social fobi därigenom att det sociala livet inte gör dem vare sig rädda eller nervösa, utan bara har mindre betydelse för dem.
Introverta personer kan knyta vänskapsband och ingå nära relationer om de vill. Att de gärna är för sig själva och gör saker på egen hand beror inte på att de är ensamma eller isolerade, utan på att det helt enkelt passar dem.
Följaktligen kan blyga människor, och även personer med social fobi, vara antingen introverta eller extroverta. Deras naturliga stil kan vara mer eller mindre social och de former problemet tar sig varierar med hur de vill ha sitt sociala liv.
För en blyg extrovert kan det falla sig relativt enkelt att delta i val-strukturerade sociala aktiviteter, så att de vet vad som förväntas av dem och slipper ängslas för att göra något ”fel”, medan de kan ha svårare för mer intima och ostrukturerade situationer.
Det kan förefalla paradoxalt, men en blyg introvert kan uppleva mindre besvär än en blyg extrovert. Det beror förstås på att den introverte uppskattar sådana aktiviteter som kan utföras på egen hand.
Blyghetens verkningar
De vanligaste följderna av blyghet liknar de vanligare följderna av social fobi:
- osäkerhet och självkontroll
- tankar om att bli negativt värderad och om att bli bedömd eller kritiserad
- föreställningar om att inte passa in, om att vara oattraktiv eller icke omtyckt
- undvikande, tillbakadragandet, skygghet
- svårigheter att ta initiativet och att hävda sig
- känslor av oro, rädsla, frustration, olycka
- fysiska symptom som rodnad och andra tecken på nervositet
OBS! Blyga människor är INTE mindre attraktiva, intelligenta eller kompetenta än andra, men tror ibland själva att de är det.
Dessutom kan blyghet ha en del indirekta följder. Blyga människor kan bli så osäkra och upptagna av sina egna tvivel att de inte märker vad som händer i omgivningen. Det är just vid de tillfällena som de så lätt beter sig klumpigt och välter drinken, snubblar över mattan eller går rakt in i stolar och bord.
Normalt är blyga inte klumpigare än andra, men till sin egen förtret blir de det vid sämsta tänkbara tillfälle, när de som allra minst vill dra uppmärksamheten till sig.
Intressant är att barn har mindre problem med sin blyghet än man kan tro. Deras självkänsla påverkas inte alls, inte heller förmågan att skaffa vänner. Men om blygheten fortsätter in i vuxen ålder blir det mer problematiskt. Blyga vuxna och personer med social fobi hamnar oftare på arbetsplatser som de inte gillar, som är underbetalda och där de inte kan utveckla sin fulla potential.
Kanske som en följd av detta får de senare tampas med en sämre självkänsla, och somliga får mer problem med sin fysiska hälsa, vilket kan förvåna.
Man har försökt förklara det med att blygheten gör det svårt att anförtro andra sina personliga problem eller sådant som är känsligt eller ”pinsamt”. Av det skälet får de mindre stöd och rådgivning än de behöver när livet trasslar till sig. Den psykologiska forskningen visar att människor lättare övervinner alla slags problem om de har ett stödjande nätverk och kan uttrycka sina känslor, antingen direkt inför en annan person eller genom att skriva, spela musik, läsa dikter eller genom någon fysisk aktivitet.
Man repar sig snabbare om man kan uttrycka sina känslor än om man håller allt för sig själv. Det betyder också att den som uttrycker sig inte blir lika trött av stress och påfrestningar. På så vis blir de också mindre mottagliga för sjukdom.