– din guide till galaxen
Utanför yr snön i novembervinden och det är skönt att komma in i det varmt upplysta biblioteket. I soffan bredvid panoramafönstret sitter en man och läser dagstidningarna, två tjejer fnittrar dämpat vid tiominutersdatorn mitt i rummet. Några andra går sakta längs hyllorna, letar med blicken, stannar upp och tittar närmare på en bok då och då. Allt andas lugn och stillhet.
Marinette bytte vården mot böckerna. Nu förenar hon ett brinnande litterärt intresse med sin sociala kompetens.
Bakom disken sitter Marinette och bläddrar i en katalog. Biblioteket är något av en naturlig miljö för henne, som alltid har älskat att läsa och skriva. Förut jobbade hon inom vården, men för några år sedan bestämde hon sig för att i stället satsa på sitt intresse, och började läsa litteraturvetenskap. Kärleken till det skrivna ordet, tillsammans med hennes utåtriktade natur, gjorde att hon sökte sig till bibliotekarieutbildningen i Borås.
– Nu får jag vara bland böcker hela dagarna och ändå träffa massor av människor, säger Marinette.
Hon är långt ifrån nidbilden av den blyga bibliotekarien med sådana där tjocka glasögon, som hjälten alltid tar av på slutet av filmen ni vet. Tvärtom poängterar hon att man måste vara otroligt social för att arbeta så här. Ungefär hälften av tiden ägnar hon åt besökarna. Det kan vara allt från att ge tips om en bra deckare till att hjälpa till att hitta en speciell artikel på nätet, eller helt enkelt visa hur man själv kan söka i databaserna.
En stor del av arbetet utspelar sig faktiskt vid datorn. Förutom katalogisering så söker man efter böcker och material som finns på andra orter, beställer nya böcker, läser recensioner med mera. Det är efterfrågan som till stor del styr vilka böcker som köps in. Men också en känsla för vad som bör finnas på ett bibliotek. Efter Nobelprisutnämningen, till exempel, ser man till att skaffa böcker av litteraturpristagaren.
– Om de inte redan finns inne, som nu med Elfride Jelinek, säger Marinette och ser lite stolt ut.
Marinettes boktips:
Svindlande höjder av Emily Brontë – ”En av världslitteraturens riktiga höjdare.”
Saknad av Karin Alvtegen – ”Suveränt spännande”.
För barn i tioårsåldern:
Pappa Polis av Laura Trenter- ”Omöjlig att sluta läsa”
För ungdomar:
Alla böcker av Johan Unenge – ”Skrivna på ett språk som ungdomar lätt kan ta till sig och identifiera sig med.”
Jag frågar henne om man som bibliotekarie ska försöka styra människors läsvanor och göra även smalare litteratur tillgänglig och intressant för gemene man. Efter en lång stunds eftertanke svarar hon att man gärna skyltar med sådant som verkar bra, men att man inte får bli snobbig. Det är viktigt att det finns ett brett register med både så kallad finkultur och mer lättsam populärlitteratur.
– Visst kan man ibland själv tycka att någonting är riktigt uselt, men biblioteket är trots allt ett slags serviceinrättning och man måste se till vad som efterfrågas.
Själv läser Marinette alla möjliga sorters böcker och hon tycker också att hon får inspiration till sitt eget skrivande bara genom att hela tiden befinna sig i ett litterärt och kulturellt sammanhang. Som blivande bibliotekarie är hon också med och anordnar olika kulturaktiviteter på biblioteket. Det kan vara allt från föredrag och uppläsningar till teater och musikaftnar.
Ett favoritprojekt är den Bibliotekslek som hon själv håller i. Då kommer grupper av sexåringar från förskoleklasserna och får under lekfulla former lära sig hur man använder biblioteket. De får också sitt första egna lånekort, vilket brukar vara en stor händelse.
Marinette tycker att det är viktigt att satsa på barnen och göra biblioteket till en rolig och naturlig plats för dem att gå till. Barnkultur är också kultur och lägger dessutom kanske grunden till ett intresse som hänger med upp i åldrarna. Därför anordnas också sagoläsning, sångstunder och ibland barnteater på biblioteket.
Barnen är vana att få en hel hög med böcker hemsläpade med jämna mellanrum. Risken är att de inte lär sig att leta själva, tror Marinette. När allting serveras framför dem. Men det finns ju så oändligt mycket bra, som hon vill visa dem.
Det här är tydligen en bokmal som har hittat sin perfekta plats i arbetslivet. Om själva jobbet har hon bara positiva saker att säga och hon kan knappt vänta tills utbildningen är avslutad, så hon får mer tid för att sluka alla böcker hon dagligen frestas av. Den enda nackdelen är egentligen lönen. Den står inte riktigt i proportion till den långa studietiden och alla studielånen.
– Men det är det faktiskt värt, för att få ha ett så roligt jobb, avslutar Marinette och ser ut över sina domäner.
Fakta/Bibliotekarie
Utbildning: Kandidat/Magisterexamen i biblioteks- och informationsvetenskap. Finns i Lund, Växjö, Borås, Uppsala och Umeå.
Lön: Ingångslönen är ca 20.000–26.000 i månaden