Rättvisemärkt står upp för mänskliga rättigheter
I Haiti kostar en öl ungefär 10 kronor. Om en haitier jobbar på en bananplantage som är ansluten till Rättvisemärkt tjänar han omkring 45 kronor om dagen. På grannplantagen kan lönen ligga på 20 kronor om dagen. Alltså två öls skillnad på en dag. Alla 52 länder som samarbetar med Rättvisemärkt har liknande historier.
Rättvisemärkt är en varumärkning. I Sverige finns märket på kaffe, te, choklad och bananer. På Ica och Coop är det lättast att hitta dessa produkter. De kostar några kronor mer men det kan det vara värt. Vill du ha ett större utbud av rättvisemärkta varor kan du gå till en av Sveriges 35 världsbutiker och även köpa ris, honung, socker och fotbollar.
– Märkningen garanterar att mänskliga rättigheter inte har åsidosatts vid produktionens gång, säger Alice Bah Kuhnke, generalsekreterare för Rättvisemärkt.
Av alla varor som säljs i Sverige är bara 0,8 procent rättvisemärkta. Att det är så få är inte så konstigt eftersom endast 38 produkter har märkningen. Att jämföra med Storbritannien som har ungefär 300 rättvisemärkta artiklar.
– Där finns allt från kakor till alla sorters frukter, säger Alice Bah Kuhnke.
Anledningen till den stora skillnaden är att efterfrågan i Sverige inte är så stor. När köplusten efter rättvisemärkta varor ökar kommer sortimentet att breddas. För produkterna finns. Många plantager säljer bara 50 procent av skörden som rättvisemärkt, även om allt följer samma krav.
Hälften av alla svenskar vet att rättvisemärkt finns. Det är en ökning från förra året, då även försäljningen ökade med 20 procent i Sverige.
Det bästa med rättvisemärkt är att plantagen får en premie varje år. Dessa pengar går till bygge av skolor, läkarkooperativ, infrastruktur och linbanor på plantagen så att arbetarna inte behöver slita ut sig.
– Den största skillnaden för arbetarna är att det man kan bygga upp finns kvar. Även barn vars föräldrar jobbar på andra plantager får gå i skolorna och besöka läkarna, berättar Alice Bah Kuhnke.
I Afrika, Asien och Latinamerika ligger de flesta rättvisemärkta odlingarna. En svensk gård kan inte vara rättvisemärkt, eftersom ett av kraven är att tillverkningen måste ske i ett utvecklingsland.
Och där står gårdarna på kö. Det finnas kontrollanter i varje region som ser till att allt går rätt till. Den hårda kontrollen gör det omöjligt att hinna med alla producenter som vill bli rättvisemärkta.
Som konsument kan du till att börja med handla rättvisemärka produkter. Finns inte varan i din butik är det bara att fråga efter den.
– Handlarna vill ha nöjda kunder. Vill vi ha en vara tar de in den. Men då måste vi se till att köpa den också, säger Alice Bah Kuhnke.
Ibland kan varorna vara svåra att hitta, då mer populära märkningar tar de bästa platserna.
– Våra produkter står inte i ögonhöjd, de hamnar ofta lite på snedden.
Men det är bara att leta.
Om du känner att det här är något för dig kan du göra som Susanne i Bergshamra.
– Jag vill motverka orättvisor i världen. Min idé är att skapa något slags klubb, kanske hemmafruar som har massor av tid över. Gör en lista med vilka märken man ska köpa. Dela ut den till grannar. Många skulle följa den. Finns inte varan i butiken, se till att flera stycken går och frågar efter den. Då måste de lyssna.
Ann-Elie Hansson och Maria Kihlskog
Att handla rättvisemärkt:
- Du ser till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför.
- Du motverkar barnarbete.
- Du uppmuntrar ekologiskt odlande.
- Du främjar organisationsrätten och demokratin.
- Du motarbetar diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro.
- Du får produkter med god smak och av hög kvalitet.